Italien- En förälskelse

Jag har inte skrivit här på länge. Livet har kommit emellan, som det gör ibland. Sen sist har jag varit i Italien. Jag satt och funderade på hur man beskriver en sån resa, hur man sätter ord på en sån upplevelse... Om jag hade haft talanger som Hemingway, Selma Lagerlof, T.S Elliot, Agatha Christie (Ja, ni fattar) så kanske jag kunde komma i närheten... Jag minns att jag stod vid stadsmuren uppe i Citta Alta och såg ut över staden och tänkte : En bild kan aldrig göra det har rättvisa. Och det är ju verkligen så.

Vi åkte till Bergamo, tog linbanan upp till Citta Alta (gamla stan) varje dag. Vi åt kalla luncher i värmen mitt på dagen; mozzzarella och tomat, Italiensk skinka och melon osv. och åt fantastiska middagar på kvällarna. Mer än en gång la jag ner gaffeln, stirrade på min mat och sa "Italienarna har verkligen fattat grejen" For om det finns ett folk som kan det där med mat och hur man verkligen lever livet, så är det, anser jag, Italienarna. Jag är så oerhört förälskad i det italienska språket, maten och livsstilen. I synnerhet Bergamo...denna underbara, magiska stad. Det är kärlek.

Lunch...

En sak som jag fick med mig från Italien är en moccabryggare, så nu får jag Italien i en kopp varje morgon. Det är helt klart så kaffe ska avnjutas.